Väggarna i Tobbes rum börjar ta form

Dags att sala upp väggarna så de blir raka... med laser mått




inte det lättaste i ett hus som är snett och vint

isolering och eldragning

sedan är det dags att sätta upp spånskivorna

strax är sista spänplattan ovanför fönstret på plats

Visst är vi söta - Min KärleksNisse och jag?

Kantarellskörden

Semester i Dalarna

Vi tog en lite n tripp på knappt en vecka till Dalarna där jag visade Tommy mina rötter.

Vi hann med en kort visit hos de närmaste släktingarna både på mors och fars sida. Trippen avsluttades i Surahammar - Västmanland där mor far och lillebror bor.

Gallring i "att-göra-sen-högen"

Tillhör ni också den där skaran människor som samlar viktiga papper på hög och tänker läsa och ev åtgärda vissa saker senare. "Sen" ett ord som jag egentligen är allergisk emot. Har dock insett att tiden inte riktigt räcker till allt så även denna "sol fick fläckar" och började använda "sen-alternativet".

Hur som helst så är man ju tvungen att attackera högen till sist. Till min glädje var det mesta för sent att åtgärda och det hamnade i papperskorgen. Hm... "sen-alternativet" kanske inte var så dumt ändå. Men det där extraerbjudandet på 50% missade jag förstårs och den där fototävlingen också. Jaja det blir nog fler erbjudanden och tävlingar som hamnar i denna hög.

Det som däremot krävde min uppmärksamhet lite mer var informationen om ICE, In Case of Emergency. Det är ett nytt system som räddningspersonalen börjat använda när olyckan är framme.

Vad är nu detta? Alla som har en mobiltelefon uppmanas att lägga in de anhöriga de vill skall kontaktas i sin telefonbok. Man skriver då ICE1 mellanslag, sedan relationen exv husband, sedan namnet på personen i fråga samt telefonnumret. (Detta är ett internationellt system så man knappar även in landsnumret (0046 eller +46 då tas dock första nollan i själva mobilnumret bort)

Vill man sedan lägga in fler kontakter så döper man dem till ICE2, ICE3 etc i telefonboken)
I dagens samhälle när i storst sett alla har mobiltelefon så är detta ett väldigt bra system att snabbt kunna nå anhöriga.

Man får sig en tankeställare vilka som skall stå på listan. Naturligtvis hamnar partnern man lever tillsammans med först. Hade dock lite problem med att hitta det engelska namnet för sambo, så jag valde sweetheart istället. Efter lite fundering så såg min lista ut så här:
ICE1 SWEETHEART...
ICE2 CHILDRENS FATHER…
1CE3 PARENTS…
Nu uppmanar jag er alla som läser detta att omgående ta fram er mobiltelefon och göra detsamma. Om ni inte redan gjort det förstås.

Nästa viktiga information var från Transportstyrelsen. De informerade om att man numera kan besikta bilen via vissa bilverkstäder.
Jaha - vad innebär det rent praktiskt? Jo man lämnar in bilen, de besiktar och lagar på samma ställe. Hm... Det kan ju vara smidigt för en stackars vanlig människa som inte har tid att boka tider och ta ledigt från jobbet i tid och otid för att passa tider och är beroende av att ha bilen körbar så fort som möjligt. Men frågan är om det känns det seriöst?

För mig som är helt okunnig vad gäller bilfel känns det faktiskt tryggare att besikta på ett ställe och reparera på ett annat. Jag hoppas att det är fler än jag som känner så - annars kommer alla små bilverkstäder som inte har möjlighet att få agera bilprovning att tappa en massa kunder. Det här gynnar helt klart inte småföretagarna. De stora företagen har redan bombaderat mig med extraerbjudanden för att jag skall boka tid hos dem. Men de erbjudandena hamnar inte i min hög som skall åtgärdas senare. De hamnar i pappersåtervinningshögen eller i vedpannan.

Men nu åter till verkligheten - dvs dags att lämna denna "att-göra-sen-hög"
I skrivandets stund har precis sonens moped skurit och diverse åtgärder runt omkring detta fixas. Låna släpkärra, skjutsa till och från sommarjobbet... Hann inte ens tanken så hade mitt avgassystem på bilen pajat och strax därpå bakaxeln... Vad skall hända härnäst tro? Lugn och ro verkar i alla fall lysa med sin frånvaro.

På lördag händer det saker i Salteå

Klicka på bilden så kan du läsa lite bättre...

Nu är det dags att renovera sonens rum...

För några veckor sedan var det dags att övergå till renoveringen av sonens rum. I vintras var det nämligen fem minusgrader i ett av hörnen på hans golv. Här är han i full färd med att riva väggarna, som det visade sig ej hade någon isolering.

Här står mamma Monidack och inspekterar hur golvens lager slits bort, det var dubbla golv, överst korkmatta på spånplattegolv och underst ett riktigt trägolv.

Bara fyra golvplankor kvar och massor av sågspån. Här ser man att ett dörrhål byggts igen intill vardagsrummet.

Alla golvåsar behövde justeras eftersom golvet lutade åtta cm ut mot ytterväggen.

Här hade mössen haft E4 och tuggat sig igenom trossbotten vilket var orsaken till golvkylan. All sågspån låg på backen. Inte konstigt att det var kallt.

Här skottar Tommy sågspån för fulla muggar för att fästa nya åsar på de gamla.
På order av mig använder han munskydd specialklassad för

98%igt skydd mot sorkpest.

Det var i detta hörn som vi upptäckte orsaken till den stora lutningen.

Orsaken var att en bärlina "bara hängde i luften"

Detta avhjälptes med att stötta upp den med en impregnerad "fyrsskäring"

Sen var det "bara" att lägga själva spånskivegolvet. Innan skottades all sågspån på plats .

Här sätter Tommy den sista golvbiten på plats.

Härnäst vankas diverse inköp för att kunna fortsätta med väggarna.

Fortsättning följer...

Men först skall vi ta lite ledigt - Vi har ju semester...

Se upp i det blå

Här är det sonen som "ser upp i det blå"... Tro vad han tittar på. Kan du gissa?

Vad mycket bilar det står på gården...

Ungarna växer och vips är gården full med bilar. Alla kompisar har egen bil... och alla är hos oss. De flesta äger en röd bil - om det nu är intressant att veta - Antagligen inte... Så en syn på minst sju bilar brukar kännas helt normalt. Kräver dock en viss organisation.

Kubturnering 2010

Varje år när familjen Karlsson kommer på besök brukar det bli en kubturnering. Oftast tjejerna mot killarna. I är var det överskott av män så det blev de äldre mot de yngre...

Syskonen Ångman poserar och mamma Monidack försöker distrahera herrlaget med boxningshandskar. Dock i kärlekens tecken...



Årets nyhet var att även mormor och morfar kom och överraskade... så då gick det hett till.

De bilderna finns dock endast att beskåda på Facebook för "våra vänner"

Bilhaveri

Bilar skall bara fungera... Men det gör inte min nu... och då innebär det att det är dags att ta ett beslut. Hur mycket pengar skall jag fortsätta lägga ner på gamla Bettan? För tillfället väntar jag på en temperaturgivare som är beställd från Tyskland. Värderna för katalysatorn är gränsfall. Framrutan måste bytas och nu även en bakaxel. Hur kul kan det vara? Tack och lov ha vi en bil till att tillgå så inga impulsiva hastbeslut behöver tas. Men besiktningen är i September och finns det någon garanti att den går igenom om jag lagar allt?. Behöver vi verkligen två bilar? Jag har alltid haft en egen bil och känner mig totalt "naken" utan...

Potatisodlingen...

Utdrag ur en krönika:

"När jag gick där med handgräsklipparen så återkom den årliga drömmen om att man borde sätta lite potatis till husbehovs. Då skulle ju en hel del av gräsmattan försvinna. Men som vanligt insåg jag att det var en dum idé. Jag har ju ändå ingenstans att förvara potatis. Suckade och tröstade mig med att stoppa ner tre potatisar i en hink med jord på altanen.


Nämnde dock min dröm för min KärleksNisse som visade sig ha en riktig jordkällare i handbagaget. Så i sista minuten har han uppfyllt min dröm. En dag när jag vaknade efter mitt nattskift så var det gjort. Det måste väl tilläggas att det var en hel del bestyr innan sättpotatisen var i jorden. Vi var ju tvugna att fräsa upp jorden först. Men vi hade ingen jordfräs. Så då började jakten. Och det gick SÅ snabbt att jag inte hann blinka. Satte ut frågan på Facebook (världens största sociala nätverk på internet ) och någon dag senare var det full fräs i landet. Tack Leif!

Då återstod nästa problem - att få tag i sättpotatis. Inte det lättaste att få tag på när man är ute i sista minuten. Men med lite efterforskning så lyckades vi få tag på det sju mil bort. Naturligtvis blev det inte de vanligaste potatissorterna. Men vad gör det. Nu går vi varje dag och kikar om det hänt något där i "pärlandet". Varje liten grön tillstymmelse till växtlighet bland stenarna gör att vi sprudlar av glädje och lycka.

Så här ser nu "pärlandet" 1,5 månader senare. Vi har skördat en potatisplanta och provsmakat. MUMS!!
De ser jättefina ut och det kan nog bli en hel del potatisar innan det är färdigt om ytterligare ca 2 månader.

Hallprojekt del 3

Här har Älsklingen byggt in ett av sina akvarium, han har byggt bakgrunden invändigt också.
Här fyller han vatten för att se hur det blev med nya bakgrunden.


Här har han betsat själva trämöbeln som han byggt och målat alluminiumet svart.

Ser helhäftigt ut med det blåa skenet från lysröret.



Nu är hela hallen på övervåningen klar med inredning och belysning.

Nu återstår "bara" själva trappan. Material inköpt men jobbet spar vi till hösten.

Vi måste fixa sonens rum under sommaren.

Det var nämligen fem minusgrader på hans golv i vintras.

Monica & Tommy 2010

På utflykt till Berghamn för att prova nya kameran... Här testar vi självutlösaren...

Visst ser vi ganska söta ut?

MMMmmm Min GoGubbe!!!

Sen har vi ju humor också. Här försöker vi underhålla våra gäster under en kubturnering.

Vi är inte i samma lag. Jag hittade ett par boxarhandskar och försökte förvirra motspelande män.

Vårminne från 2009

Har suttit och sorterat lite digitala foton och hittade foton från förra året när det var en hel åker i Salteå som var full med styvmorsvioler. HÄFTIGT!!!