Snart är det första advent och det är dags att pynta med stakar och stjärnor. Förra året höll jag fullkomligt på att få spunk när jag insåg att flera av lamporna i adventsstakarna gått sönder. Det var så kallade lysdiodlampor och det var då jag insåg att det här med lampor är en hel vetenskap.
På den hederliga gamla glödlampan som snart är ett minne blott där kunde man läsa på själva lampan vilken watt man skulle köpa. Man kunde bara lägga lampan i handväskan och köpa en likadan. Lätt som en plätt.
På dessa små dioder framgår däremot ingenting. Man börjar läsa på själva adaptern. Och tror ni man blir så mycket klokare av det? Där står det angivet i volt (V). Jaha vilket Wattal innebär det? Så nu är det bara att packa ner alla adaptrar när man skall åka och handla… och räkna inte med att det är säkert att det finns i en vanlig affär utan man måste bege sig ut på långfärd till en välsorterad elaffär där de förhoppningsvis begriper någonting.
Så förra året bar det av mot Nyland där de skulle ha allt. Där var det med nöd och näppe som jag fick tag i rätt sorts lampor till mina adventsstakar. De hade några förpackningar längst in på något lager. Det var tydligen något ovanligt. I den stunden bestämde jag mig för att inrätta en ny flik bland mina viktiga dokument där jag börjar spara på mig information om alla olika lampor så jag vet vad det jag skall ha nästa gång.
Tror ni att jag gjorde det? Nejdå… vilket jag svär över nu. För nu har jag flera olika små lysdiodsförpackningar och vet inte vilken som är till vilken lampa… för naturligtvis har man hunnit köpa på sig ännu fler lampor sedan dess.
Inte nog med att det är svårt att fatta vad man skall köpa. Vissa av dessa moderna lampor som man fått inbyggda i toalettskåp od är ju fullkomligt omöjligt att ens komma åt. Det krävs helt enkelt mycket händiga talanger för att ens få ut och hitta den trasiga lampan… och sedan när man äntligen fått tag i en ny så är det ju lika krångligt att skruva allt till rätta.
I hallen inköptes en billig modern belysning med tre lampor. När de gick sönder så kostade glödlamporna lika mycket som en helt ny hallbelysning. Då får man sig en funderare.
Så gissa om det är lätt att bli galen när en glödlampa som inte ens är en glödlampa går sönder.
Nu för tiden heter det lågenergilampor, halogenlampor, induktionslampor och LED-lampor – alias lysdiodlampor.
Tack och lov så har jag numera en son som går elprogrammet på gymnasiet. Så förhoppningsvis kan han vara mig behjälplig att tänka.
Men huvudbry är det minsann. Just nu sitter jag och begrundar några små halogenlampor som skall bytas. Det står att de har en livslängd på 4000 timmar. Det är inte möjligt. Jag tycker absolut inte att de verkar hålla så länge.
Nä nu är det banne mig på tiden att införa en hel pärm med hushållets lampsorteringsrregister där jag även skall skriva upp hur ofta jag byter.
Det är nog även dags att gå en kurs i Watt och Voltvärlden… där man får ta med sig hushållets lampanordningar.
Steg 1 : Hitta din lampa. Medtag badrumskåp m.m.
Steg 2: Vad är det för lampa?
Steg 3: Hitta en elaffär.
Steg 4: Gå in i dimman eller köp en helt ny anordning.
Steg 5: Släck allt som går och släcka. Köp istället en brandvarnare och en brandsläckare och tänd ett hederligt gammalt stearinljus. I nödfall använd pannlampa så länge den är hel, om inte – släng den! (Men gå först en kurs i hur du skall sortera sopor)