måndag 8 november 2010

Ett fågelskåderi värt att beskåda



Har nu börjat mata småfåglarna i vårt "pariserhjul"
Ett skådespel värt att beskåda.

Ett år hade vi en ekorre som med hela sin längd höll i fyra av ekrarna och försökte äta ur hinkarna. Såg för roligt ut. Tyvärr fotade jag det aldrig.

Har även haft grannens getter som ätit ur dem (Att de inte gick sönder är en gåta)

Just nu kommer det en stor hackspett och med hella sin vikt häller han ut hela hinkens innehåll på backen.

Det är verkligen ett skådespel värt att beskåda. Perfekt uppfinning.

Och perfekt julklappstips.

Vill ni köpa en så kan ni göra det på följande adress: http://www.perseprodukter.se/bestall2.htm

torsdag 21 oktober 2010

”Nu har jag sett nog för idag”

Nu var det dags att kasta skygglapparna och våga inse och acceptera att jag måste göra något åt synproblemen. Hade slutat läsa för länge sedan, armarna räckte ju ändå inte till. På jobbet såg jag knappt rutorna jag skulle signera mina initialer i när jag delade ut mediciner.

Så jag hamnade till slut hos en optiker. Samma dag jag var där, gick jag omkring med en tröja ut och in hela dagen utan att märka nåt. Så det var väl verkligen dags.

Jag hade under flera år provat olika styrkor på billigare varianter av läsglasögon – men det kändes aldrig riktigt bra. Efter synundersökningen förstod jag varför. Synen skiljde ju sig rejält på båda ögonen.

Då återstod beslutet om jag skulle skafffa linser eller glasögon. Linser var inte att tänka på. Att börja fippla med sånt när man snart är femtio år. Nej nej nej. Jag skulle ju tappa bort dem direkt eftersom jag inte ens skulle se dem. Sånt skall man nog börja med som ung innan man blivit halvblind och innan man börjar bli gammal och småförvirrad.

Okej då återstod bara alternativet glasögon. Progressiva eller enbart läsglasögon? Efter att ha provat och tappat bort åtskilliga billiga läsglasögonvarianter kändes alternativet progressiva bättre. Dvs att alltid kunna ha dem på. Risken att tappa bort dem är ju lite mindre då.

Igår var de klara för hämtning. Så nu går jag här och verkligen känner mig som en ”Tant Monica”. Förutom det tantaktiga utseendet så beter jag mig väldigt konstigt – lite robotaktigt. Måste nicka och vrida huvudet hit och dit för att ”få in skärpan”. Någon sa att det tar ca två veckor innan hjärnan vänjer sig med glasögonen.

Har insett att det är mycket man måste vänja sig med. Att synedsättningen kommer med åldern går att acceptera. Men att man helt plötsligt SER alla andra ålderstecken känns inte riktigt lika roligt. Hade ingen aning om vad mycket huden hade åldrats och oj vilka långa ”skäggstrån” som växer på halsen och nu ser man även tendensen till mustach. Att jag var så fjunig hade jag ingen aning om. Och de grå hårstråna som lyser igenom hårtoningen.

Jag har alltid sagt att man blir inte äldre än man gör sig. Men att stå framför spegeln i dag framkallar helt andra tankar...

Dottern som för tillfället var på besök och som håller på att plugga bildjournalistik var naturligtvis snabb att fotografera min nya look med glasögon och lägga ut på Internet.

De snälla kommentarerna bland nära och kära hade man naturligtvis klarat sig utan. ”Vad är det där för en tant?” Måste folk vara så ärliga?

Det här är ju rena ålderschocken. Här har jag gått i flera år. Lyckligt ovetande och ingen har sagt något. Och frågan hur man lyckats få en ny karl på kroken är ju riktigt befogad. Har dock insett svaret. Han är också halvblind. Ja hörrni.nu gäller det att göra allt för att behålla honom. Se till att han fortsätter att förbli halvblind. Hur? Får se till att han inte har råd att köpa glasögon. Avboka eventuella synundersökningar. Andra tips emottages tacksamt.

Nä nu åker glasögonen av.Åter in i dimman. Måste vila så jag klarar morgondagens upptäckter i min nya värld med glasögon. JAG HAR SETT NOG FÖR IDAG!!!!!!

söndag 12 september 2010

Fönster, golv och högtalarsängbygge

För några år sedan böt vi fönster i nästan hela huset.
Eftersom väggen flyttats för att nu få rum med isoleringen så blev vi även tvugna
att riva bort brädorna runt omkring fönstren,
Här har Tommy satt dit nya brädor samt börjat sätta fönsterlist
och målat elementet så klart.


Sen återstod bara golvet - klickgolv. Tommy började i ena hörnet...

i det andra hörnet påbörjade sonen sitt sängbygge med inbyggda högtalare.


Här har han klistrat speciell filt samt börjat montera högtalarna.

Här ser vi resultatet av både säng, fönster och golv.
Här har vi satt upp bården också...

och alla lister på golv, tak och runt dörrar

Övriga väggar och tak i renoveringen...

Nu när timmerväggen var klar var detdags för övriga väggar. Så då blev det spackling, förlimning



samt uppsättning av väv som gällde


Sista biten bakom elementet...


När väven var målad så var det dags att sätta upp paneltaket


Sonen är naturligtvis med på ett hörn - det är ju hans rum

Här ser vi de färdigmålade väggarna samt taket...



Kvällens kantarellskörd

Tommy och jag tog en skogspromenad och efter ca en timme hade vi fått ihop ca 1 kg trattkantareller... Så imorgon blir det fläskfilé med kantarellsås. MUMS!!!

Veden skall in i vedboden

När semestern tog slut kom ett vedlass med färdigkapad och kluven ved 30 kbm
Eftersom det gick mer ved i vintras än beräknat pga kylan så garderade vi oss med detta.

Tommy var inne och renoverade och jag började ta in det och stapla i vedboden.
Sakta men säkert minskade högen. Så här såg det ut efter ca 5 timmar



Dagen därpå fick jag lite hjälp att kasta in veden,,, så jag bara behövde stapla




När det bara var en liten hög kvar blev jag sjuk samt att vi var
tvugna att hjälpa min dotter Linda att flytta till Sundsvall




Efter många om och men blev det äntligen klart... men under tiden har jag börjat drömma om att installera bergvärme. Så när vedbacken var tom ringde jag och beställde tid för offert och hembesök som kom ganska omgående. Beslutet är så gott som taget, Lån på banken godkänt men det finns ett stort MEN. Man måste söka miljötillstånd och det finns risk för avslag pga att det finns ett skyddat vattentäktsområde i faggorna. Så nu är det bara att ansöka och hålla tummarna.
Om det blir godkännt skall vi även unna oss att köpa en fläktkonvektor som kopplas till bergvärmen. Det fungerar som AirCondition så då blir det svalt på altanen och förhoppningsvis i köket också. Tills allt är klart är det bara att elda och se glad ut och fortsätta drömma....

lördag 11 september 2010

Timmerväggen i Tobbes rum

Här ser ni att det är timmer väggar i huset, som tapeteserats över....


Innerväggen skall vi bevara...



Här har Tommy börjat slipa den så den blir jämn och snygg

Mycket spik är det...


som måste tas bort

Sen är det dags att betsa den

och sedan oljas in...


Så här blev det när det blev klart.

klart och möblerat... endast dörrarna är ogjorda...

fredag 10 september 2010

Hur många vänner har du?

Vad är det som händer? Helt plötsligt har jag två hundra vänner. Vad kom de ifrån? Jo jag använder ju sedan ca ett år tillbaka facebook . Och vad är nu facebook kan ju en del som inte använder det undra. Jo det är nog världens största sociala nätverk på internet. Ett slags verktyg som underlättar kontakten med vänner över internet på ett helt nytt sätt. Här har man möjlighet att leta upp gamla klasskompisar och arbetskamrater, hålla kontakt med sina släktingar och dela aktuella händelser med dem. Ett helt nytt sätt att umgås på helt enkelt.

Så just nu i denna sekund är stora delar av oss svenskar upptagna med att berätta för så många som är möjligt vad vi har för oss just nu. För det mesta är det något bra som händer och vi skryter helt plötsligt om det. Och folk gillar det vi skriver. Oj då någon läser det jag skriver – Jag är bekräftad och någon vill bli min vän. Att jag inte vet vem den vännen är – spela roll.

Märkligt att de flesta människor är så fruktansvärt positiva helt plötsligt. Intressant företeelse. Skulle någon sitta och skryta på samma sätt eller vara så där positivt hurtig ocg lycklig öga mot öga hade många av oss ogillat situationen och ansett personen som satt framför oss vara lite stroppig och oäkta. Men nu i vår digitala umgängeskrets ”i skrivandets värld” är det plötsligt helt okej.

Ja men vad är det egentligen för fel med att lyfta fram det positiva som händer i våra liv?

För en tid sedan läste jag ett reportage i Sydsvenskan om just detta som handlade om att den oskrivna jantelagen håller på att försvinna tack vare bla facebook. Vår svenska image att vara tystlåtna, fogliga och återhållsamma och präglade av jantelagen håller på att försvinna.

Så istället för att gå till grannen och dricka kaffe slår man bara på datorn och läser vad ”vännerna” har skrivit. Man kommenterar och /eller gillar de de skriver. Naturligtvis skriver man själv några rader för att förhoppningsvis få någon respons. Och varje gång någon deltar i diskussionen på ett eller annat sätt så får man en liten ”röd flagga” som visar detta. Så helt plötsligt har man massor av vänner i köket eller rättare sagt i datorn.

Vad innebär detta rent praktiskt? Jo man vill ha facebook på för att inte missa sekunden då en röd flagga dyker upp. Det kan ju vara något intressant som döljer sig där.

Sen hamnar man där framför datorn och helt plötsligt försvann en timme på ”ingenting”. Jo jag fick ju i alla fall veta att Lena varit ute på långpromenad och att Ingegärd lagat köttbullar och att solen skiner i Falun. Per han går på sitt sista arbetskift och är sedan långledig. Ann skall åka utomlands och Kristina har världens bästa barn. Linda kom in på den utbildnignen hon ville gå. Kort och gott – Livet leker, etc etc...Själv gick med i en grupp som gillar att ”det kallas inte bilringar utan det är det som är kostcirkeln”

Tänk vad livet helt plötsligt är intressant, men vilken faslig tid det kan ta i anspråk. Och tänk scenariet när det kommer fler ”facebookvarianter” på marknaden som man bara MÅSTE vara med på. Annars kanske man missar någon vän som hellre är där. Vilket sjå att skriva vad man gör på alla ställen och att hålla reda på vad alla lagar för mat till middag och veta hur lyckliga och tacksamma och nöjda alla är.

Känner mig stressad av att bara tänka tanken. Löser det med att läsa den röda flaggan min far skrivit. Efter att jag berättat för alla mina vänner att jag drömmer om bergvärme för att slippa vedhanteringen tycker pappa att jag ser sliten ut. Ja det är klart. Med bergvärme får jag mer tid över till att umgås med mina vänner på facebook. OOOooops ännu en flagga. Ulf vill bli min nya vän. Lyckan är fullkomlig. Samtidigt ligger det en vedhög där ute som vännerna kanske borde ha hjälpt till med. Så tro hur många som verkligen är ens vän?

torsdag 19 augusti 2010

Väggarna i Tobbes rum börjar ta form

Dags att sala upp väggarna så de blir raka... med laser mått




inte det lättaste i ett hus som är snett och vint




isolering och eldragning


sedan är det dags att sätta upp spånskivorna








strax är sista spänplattan ovanför fönstret på plats





Visst är vi söta - Min KärleksNisse och jag?


Kantarellskörden










Semester i Dalarna

Vi tog en lite n tripp på knappt en vecka till Dalarna där jag visade Tommy mina rötter.
Vi hann med en kort visit hos de närmaste släktingarna både på mors och fars sida. Trippen avsluttades i Surahammar - Västmanland där mor far och lillebror bor.

onsdag 18 augusti 2010

Gallring i "att-göra-sen-högen"

Tillhör ni också den där skaran människor som samlar viktiga papper på hög och tänker läsa och ev åtgärda vissa saker senare. "Sen" ett ord som jag egentligen är allergisk emot. Har dock insett att tiden inte riktigt räcker till allt så även denna "sol fick fläckar" och började använda "sen-alternativet".

Hur som helst så är man ju tvungen att attackera högen till sist. Till min glädje var det mesta för sent att åtgärda och det hamnade i papperskorgen. Hm... "sen-alternativet" kanske inte var så dumt ändå. Men det där extraerbjudandet på 50% missade jag förstårs och den där fototävlingen också. Jaja det blir nog fler erbjudanden och tävlingar som hamnar i denna hög.

Det som däremot krävde min uppmärksamhet lite mer var informationen om ICE, In Case of Emergency. Det är ett nytt system som räddningspersonalen börjat använda när olyckan är framme.

Vad är nu detta? Alla som har en mobiltelefon uppmanas att lägga in de anhöriga de vill skall kontaktas i sin telefonbok. Man skriver då ICE1 mellanslag, sedan relationen exv husband, sedan namnet på personen i fråga samt telefonnumret. (Detta är ett internationellt system så man knappar även in landsnumret (0046 eller +46 då tas dock första nollan i själva mobilnumret bort)

Vill man sedan lägga in fler kontakter så döper man dem till ICE2, ICE3 etc i telefonboken)
I dagens samhälle när i storst sett alla har mobiltelefon så är detta ett väldigt bra system att snabbt kunna nå anhöriga.

Man får sig en tankeställare vilka som skall stå på listan. Naturligtvis hamnar partnern man lever tillsammans med först. Hade dock lite problem med att hitta det engelska namnet för sambo, så jag valde sweetheart istället. Efter lite fundering så såg min lista ut så här:
ICE1 SWEETHEART...
ICE2 CHILDRENS FATHER…
1CE3 PARENTS…
Nu uppmanar jag er alla som läser detta att omgående ta fram er mobiltelefon och göra detsamma. Om ni inte redan gjort det förstås.

Nästa viktiga information var från Transportstyrelsen. De informerade om att man numera kan besikta bilen via vissa bilverkstäder.
Jaha - vad innebär det rent praktiskt? Jo man lämnar in bilen, de besiktar och lagar på samma ställe. Hm... Det kan ju vara smidigt för en stackars vanlig människa som inte har tid att boka tider och ta ledigt från jobbet i tid och otid för att passa tider och är beroende av att ha bilen körbar så fort som möjligt. Men frågan är om det känns det seriöst?

För mig som är helt okunnig vad gäller bilfel känns det faktiskt tryggare att besikta på ett ställe och reparera på ett annat. Jag hoppas att det är fler än jag som känner så - annars kommer alla små bilverkstäder som inte har möjlighet att få agera bilprovning att tappa en massa kunder. Det här gynnar helt klart inte småföretagarna. De stora företagen har redan bombaderat mig med extraerbjudanden för att jag skall boka tid hos dem. Men de erbjudandena hamnar inte i min hög som skall åtgärdas senare. De hamnar i pappersåtervinningshögen eller i vedpannan.

Men nu åter till verkligheten - dvs dags att lämna denna "att-göra-sen-hög"
I skrivandets stund har precis sonens moped skurit och diverse åtgärder runt omkring detta fixas. Låna släpkärra, skjutsa till och från sommarjobbet... Hann inte ens tanken så hade mitt avgassystem på bilen pajat och strax därpå bakaxeln... Vad skall hända härnäst tro? Lugn och ro verkar i alla fall lysa med sin frånvaro.

På lördag händer det saker i Salteå

Klicka på bilden så kan du läsa lite bättre...

söndag 8 augusti 2010

Nu är det dags att renovera sonens rum...

För några veckor sedan var det dags att övergå till renoveringen av sonens rum. I vintras var det nämligen fem minusgrader i ett av hörnen på hans golv. Här är han i full färd med att riva väggarna, som det visade sig ej hade någon isolering.

Här står mamma Monidack och inspekterar hur golvens lager slits bort, det var dubbla golv, överst korkmatta på spånplattegolv och underst ett riktigt trägolv.


Bara fyra golvplankor kvar och massor av sågspån. Här ser man att ett dörrhål byggts igen intill vardagsrummet.



Alla golvåsar behövde justeras eftersom golvet lutade åtta cm ut mot ytterväggen.



Här hade mössen haft E4 och tuggat sig igenom trossbotten vilket var orsaken till golvkylan. All sågspån låg på backen. Inte konstigt att det var kallt.


Här skottar Tommy sågspån för fulla muggar för att fästa nya åsar på de gamla.
På order av mig använder han munskydd specialklassad för
98%igt skydd mot sorkpest.



Det var i detta hörn som vi upptäckte orsaken till den stora lutningen.
Orsaken var att en bärlina "bara hängde i luften"
Detta avhjälptes med att stötta upp den med en impregnerad "fyrsskäring"
Sen var det "bara" att lägga själva spånskivegolvet. Innan skottades all sågspån på plats .
Här sätter Tommy den sista golvbiten på plats.
Härnäst vankas diverse inköp för att kunna fortsätta med väggarna.
Fortsättning följer...
Men först skall vi ta lite ledigt - Vi har ju semester...