För varmt , för kallt eller för regnigt

Ett arbetspass kvar och sedan är det semester. Sommar och semester är alltid så väderberoende. Aldrig någon annan årstid är man så fixerad vid vädret som under sommaren.

Antingen är det för varmt, för kallt,för regnigt för mycket flugor eller för mycket mygg. Mina föräldrar är experter på att klä sig lämpligt. Det finns ju inga dåliga väder bara dåliga kläder. Så rent praktiskt i detta omväxlande väder med ömsom regn, ömsom värme och ömsom kyla hinner de inte göra så mycket annat än att byta kläder.

Just nu öser regnet ner trots att ”vädergudarna” lovat sol. I och med den soliga väderprognosen hade sonen och hans kompisar planerat att fortsätta bygget på en jätteflotte. Med tunga steg återgick de till vintersysslan – att hänga framför datorn istället. De är kreativa dessa grabbar. De har byggt en flotte som är över 30 kvm. För att den skulle flyta krävdes 24 st oljefat. Det krävdes två traktorer för att lyfta upp den på ett släp. Transport och sjösättning tog sex timmar. Idag hade de tänkt bygga soffor att sitta på. De funderar även på att ha en studsmatta på den.

Min kära sambo hade sett fram emot att åka på en längre MC-tur idag. Men han hade fullt sjå att försöka parerera och åka ifrån regnskurarna som jagade honom. Till slut avbröt han åkturen och kom hem lite lagom blöt, dvs dyngsur.

Det brukar vara en hel del man gärna vill hinna göra sommartid, både nytta och nöje. I år är det att avsluta altanbygget som står på tur. Den är inte klar utvändigt ännu. Hela tomten lutar så vi har gjort en markberedning för att kunna bygga en gigantisk trappa. Sen måste det även upp ett snörasskydd innan vintern. I vintras var det så mycket snö och isbildning så man hann inte med i svängarna. Trots att taket skottades åtskilliga gånger så rasade ett stor isflak ner och det blev en buckla i takplåten så det började rinna in vatten i väggen när det sakterliga började tina.

Det fattas en del brädor här och där som behöver målas och sättas upp. Antar att det blir min arbetsuppgift att sköta målningen. Men även då är man beroende av vädret. Inte regn och inte för soligt...

Grundmålningen kan ev ske på logen om det regnar... men då krävs en viss röjning på motorparken som förökat sig markant. Hann aldrig fatta hur det gick till men med herrar i huset med diverse vänner så går det fort. För att inte tala om infarten till vårt hus där alla parkerar sina ”vanliga” bilar... Har alltid önskat mig ett bilgarage... men börjar inse att parkeringshus vore mer funktionellt.

Vid dåligt väder kan jag även hålla till i källaren, vi har nu äntligen efter många om och men fått klartecken att installera jordvärme. (bergvärme var ju helkört) Så nu måste pumpar och vattenberedare och alla rör få plats och då krävs en smärre ommöblering och rensning innan installering kan ske.

Hm... det här låter inte direkt som någon semester... men vi skall nog lyckas trycka in en och annan grillfest, lite skulefestivalande, nåt 50-årskalasfirande och lite chill i hammocken också och nån blöt eller svettig MC-tur... Däremellan skall vi även hinna döda lite mygg och flugor .
Böckerna som borde läsas lägger vi på vinterhyllan. För er som brukar badar säger jag bara –SIMMA LUGNT! Själv håller jag mig till flotten om jag nu blir medbjuden på någon tur.

Jag vet...

Jag vet att jag är dålig att skriva något här på bloggen... men vintern var lååång och kall och bestod mest av eldande och snöskottning... och sedan kom våren och energin tillbaka... men inte energin att skriva... Har haft fullt sjå att få ihop mina krönikor varannan vecka i NordSverige. Sen återgick vi till Facebook igen och då blir det några meningar då och då istället... och då får man i regel lite feedback eftersom ens sk vänner ofta gillar eller kommenterar det man skriver... här har man ingen aning om någon läser eller inte... Men i efterhand har jag insett att det faktiskt är en hel del människor som ändå läst det man skrivit här på bloggen och ¨då och då får man frågan varför man skriver så sällan...

I skrivandets stund har jag vi semester gubben och jag... vi planerar inget särskilt, finns ju alltid något att göra... däremellan blir det en tur med hans nyinköpta MC...

Mamma byter bo

Har just tittat på tredje avsnittet av TV-programmet ”Mamma byter bo” – intressant att se hur olika vi egentligen är. Naturligtvis sätts allt på sin spets när man väljer ut de värsta kontasterna. Lägenhetsmamman i storstaden som vill leva i glamour och jämställdhet med mycket mys och utekvällar och långa sovmornar. Hon skall byta plats med bondmoran som är uppe i ottan och har otrolig struktur på tillvaron med mycket fysiskt arbete, Mat på bordet fasta tider morgon – middag – kväll. Sköter ensam alla barn och hussysslor. Där alla sover klockan 20 på kvällen.

Glamorumamman har naturligtvis helt fel kläder med sig i packningen. De sju par matchande skorna fyller inte direkt sin funktion på gården. Hon har även med en champagneflaska som hon tänkt att de skall välkomstskåla i. Men eftersom bonden är nykterist så får de skåla i Oboy och innan middagen avnjuts skall det vara en liten bordsbön med knäppta händer.

Bondmoran har med sig en knippe nyskördade morötter som present. Storstadsmannen visar sig vara allergisk mot morötter och saknar direkt glamourinslaget.

När respektive mamma skall införa nya rutiner i sin nya familj blir det jobbigt för männen. Storstadsmannen skall få prova på hårt fysiskt arbete i ett stall samt rensa bort alla sina hårvårdsprodukter (som visade sig vara fyra fulla kartonger) Han tycker han var duktig och mocka. Hon i stallet tyckte han var lika duktig som de 12-åringar som besökt stallet för första gången en vecka tidigare.

Bonden som har svårt att visa känslor tvingas lära sig kramas. Han tas även till en klädboutique och kläs upp ordentligt. Och han ser riktigt snygg ut när de sedan skall ut på restaurang. Men han känner sig inte direkt bekväm i kläderna – han trivs naturligtvis bäst i sina manliga arbetskläder. Han får även prova på hur det är att vara kvinna i hans hus. Han hinner då inte ens med att diska för på kvällarna skall det ju ”mysas”.

Bondmoran klättrar efter väggarna i storstadens lägenhet och undrar vad de gör all ledig tid. Själv är hon ju van att ha en arbetsdag på 12-16 timmar. Även hon får piffas upp lite så hon är rumsren när de skall ut och prova på storstadens nattliv. Vilket hon naturligtvis inte alls förstår sig på – ”Man kan ju inte ens prata med varann pga den höga ljudnivån”.

Kontrasten är total och alla har glädjetårar i ögonen när de får förenas med sin egen familj igen – en vecka senare.

Bonden avslutar med kommentaren ”Att det här skulle alla som funderar på skilsmässa få prova på – så de inser att det inte är grönare tillvaro någon annanstans – utan det man har är nog bäst ändå”

Ja kontraster och olikheter är spännande att uppleva. Alltid kan man lära sig något nytt och samtidigt lära sig uppskatta det man har. För man skall naturligtvis inte ta för givet att det alltid finns kvar. Kärlek måste ju vårdas i alla miljöer.

Tro vilken mamma man egentligen är – en salig blandning av arbetsam bodmora som förgäves försöker glamoura till det i lantlig miljö. Rött läppstift på vedbacken och allväderstövlar med höga klackar i leran... etc ;-) Ett glas rött eller riktig fet opastöriserad mjölk. Det är bara att välja. Funkar lika bra vardag som helg.

Solsidan eller Månsidan – Thats The Question?

Det har varit så mycket skriverier, debatterande angående TV:s komediserie ”Solsidan”. Så pass mycket att jag som inte följt den serien, bara blev tvungen att titta. Ja det var ju hela 2,5 miljoner som tittade på premiären. Alltså fler än vad som röstade på Mona Sahlin i förra riksdagsvalet.
Intressant jämförelse måste väl tilläggas. Att titta på denna humorserie där man faktiskt ”förlöjligar” överklassen är tydligen ett bevis på att vi tittare håller på att bli moderater. Så om sossarna får oss att sluta titta på detta program kanske de får tillbaka några väljare. Ju mer det debatteras. Desto mer tittar vi. Hela diskussionen känns ganska skrattretande. Men den är nturligtvis inte sann utan helt och hållet skapad av massmedia.

Jag brukar inte ge mig in i politiska diskussioner i första taget men i det här fallet när det ”bara” kopplas till ett TV-program känns det ju lite lättare.

Och sedan är det ju förstås intressant att se hur samhällsutvecklingen påverkar oss, både vad gäller humor, åsikter och åtgärder. Är det så att övergången mellan överklass och medelklass börjar bli så hårfin att vi börjar känna oss hemma på båda sidor. Nu kan helt plötsligt en ensamstående, socialdemokratisk mamma som jobbar inom vårdsektorn anse sig ha råd att använda ROT-avdrag. Hur gick det till? Aldrig har det väl diskuterats så mycket politik på våra arbetsplatser och hemma i stugorna som inför förra valet. Troligtvis blev vi mer insatta i vissa sakfrågor efter valet än vad vi var före. Skall man dessutom tro Aftonbladets undersökning så verkade många dessutom ha ångrat sitt val. Man kan inte låta bli att undra vad resultatet skulle blivit om det hade blivit omval.

Själv började jag ställa mig frågan. Vad är det egentligen som händer i vårt samhälle? Vad beror det på att socialdemokraterna rasar och moderaterna ökar? Är det så enkelt som att fler och fler börjar bli mer ”egoistiska” och bara ser om sitt eget hus? Eller är det kanske så att den ”ansvarskännande medelklassen” som trott sig vara socialdemokrater börjar inse att deras åsikter inte längre är så röda. De börjar tycka att indviden själv måste börja ta ett större ansvar, inte överlåta allt ansvar åt samhället.

De kanske även föll för den smarta moderata moroten med jobbskatteavdraget. Då det helt plötsligt lönar sig att arbeta. VILKEN GREJ!!! Att ingen har kommit på det tidigare. Nu har ju det arbetande folket vant sig med att ha mer i plånboken och tycker väl inte att det känns så lockande att minska innehållet igen. För att inte tala om Reinfeldts snälla hundögon. Om ni visste hur många röster han fått bara pga dem... Moderat-Hypnos på riktigt hög nivå. Hans karisma fömedlar lugn och trygghet.

Och sen hände det som inte fick hända. SverigeDemokraterna slog ner som en bomb och ”hela havet stormade”... Helt plötsligt vimlade det av människor som inte var rasister. Ingen vågade helt plötsligt inte ens yttra sig i frågan om vad de egentligen tyckte om svensk flykting och invandrarpolitik av rädsla för att bli tagen som rasist, nazist och SverigeDemokrat.

Nä det är lika bra att man slutar fundera för mycket för då kanske man börjar tro själv att man gått och blivit moderat för att man tittar på ”Solsidan” (om man nu var socialdemokrat innan vill sägas) eller att man är Sverige demokrat för att man över huvudtaget vågar ha en åsikt angående flyktingpolitiken

För att inte bli påverkad åt något håll kanske man borde hålla till på månsidan. Men den kan ju faktiskt vara riktigt ljus den också. Jag är ju en nattarbetande själ, så jag fortsätter leva i månljus ett tag till och så får jag se på ”Solsidan” i smyg. Dock med insikt om att jag kan bli politiskt påverkad åt något håll. Vem vet skenet kan ju bedra... Solsken eller månsken – Thats the question...

Och solsidans argument i barnuppfostran funkar ändå inte här. Jag kan ju inte hota barnen med att de får gå på kommunal skola om de inte är snälla. Här i Höga Kusten får de leva med det straffet ändå.
Man får vara glad att skolan finns kvar över huvudtaget.

Dags att betala viktskatt för oss överviktiga

SUCK!!! Då var det dags igen att börja ta tag i det hopplösa livsprojektet att gå ner i vikt.
Kommunen har kommit med ännu ett erbjudande till sina anställda. Så det är väl bara att haka på för att komma igång. Förra året gick jag en viktkurs på distans på nätet. Jag räknade kalorier högt och lågt och lyckades gå ner 8 kg. Men sen blev det sommar och alla matrutiner ”rann ut i sanden”. Och när jag äntligen vågade ställa mig på vågen så kastades sanningen fram. Ner 8 kg och nu ett år senare har jag gått upp 12 kg. Är det kul eller är det kul? Lite rund och go kan man ju få vara. Men vi har ju alla våra gränser, och nu har den övre gränsen blivit nådd.

För en tid sedan var det en söt centerpartist som kom med förslaget att vi överviktiga borde få betala viktskatt eftersom vi belastar det svenska samhället så mycket.

Efter att ha provat alla ”gå ner i viktvarianter” så kanske det skulle vara en bra morot att få mer pengar i plånboken om man gick ner i vikt. Vad kan en lämplig summa vara tro? Vad sägs om 150 kr lägre skatt /överviktskilo. Femton kilo innebär alltså 1500 kr/månad. Som först måste höjas – innan den kan sänkas... Men Oj då. 1500 kr - Nu har jag inte råd att betala hyran. Vad gör jag åt det helt plöstsligt? Det tänkte inte den söta centerpartisten på.

Vilken ”norm” skulle gälla? Är BMI fortfarande gångbart? Jag ser framför mig hur jag en gång/månad måste ställa mig i den långa kön med överviktiga på skattemyndigheten. För viktskattepengarna hade de blivit tvugna att anställa en hel drös med viktkontrollanter som kollade vårt BMI. Eftersom jag har en tyngre benstomme än normalt får jag ansöka om räkna bort några kilo. Blanketten till detta måste du hämta på skattemyndighetens hemsida. Har du ingen dator så kan du ringa deras teletjänst . Det är telefonkö i tre timmar. Sedan måste du trycka en etta eller var det kanske en trea för att komma till blankettservice. En stjärna för återupprepning. Fyrkant? Nej då hamnar jag i folkbokföringen.
Allt detta till dom ljuva tonerna av ”Hissmusik”.

När du äntligen fått tag i rätt blankett, fyllt i den så tar det ett halvår innan du får veta att du fått avslag. Du måste överklaga och får rätt. Så det blir lite skatteåterbäring till jul så du har råd att köpa lite julmat, så du går upp de fem kilorna du lyckats gå ner det senaste halvåret.

Resultatet är även att en gång i månaden måste du vara ledig från jobbet. Detta tillsammans med resekostnaden gör en skattelättnad på ca 1500 kr plus moms varje månad. Arbetsgivaren kräver dock ett intyg att du är överviktig och behöver vara tjänstledig. Det krävs några extra anställda som bara sitter och skriver ut dessa intyg. Man tillsätter sedan en utredningsgrupp som skall hitta en effektivare handläggning av all administration. Sedan ytterligare en grupp som skall göer en konsekvensanalys.

Skall man blanda in jämlikhet/diskriminering i diskussionen så belastar ju även underviktiga vårt samhälle. För att inte tala om alla arbetslösa, flyktingar, centerpartister, gamlingar, handikappade, drogmissbrukare och kriminella. Så då måste vi fylla i en diskrimineringsblankett och sedan ansöker vi om skadestånd. Mycket lidande blir det. Sveda och Värk pga betungande viktskatt – inte pga övervikten. Tung last att bära.

Att vara kriminell är nog mest lönsamt att vara i dagens Sverige. Jobba svart, stjäla, mörda, våldta och ev hamna i fängelse. Vem betalar deras belastningsskatt ,vistelse och ev behandling? Måste citera något en klok människa skrev på facebook: ”Sätt de gamla i fängelse och de kriminella på äldreboenden! Då får de gamla möjlighet till bad, hobbies och utevistelse. Ingen kan stjäla från dem, de får fri kost och logi, tv och underhållning och de får pengar istället för att betala. De kriminella får kall mat, inga pengar, vara helt ensamma, få lyset släckt klockan 20:00 och duscha 1 gång i veckan!”

Nä hörrni. Nu är det dags att äta något sliskigt, onyttigt och gott så vi håller viktskattedebatten vid liv.