Åren går och titeln tant eller gumma är ett faktum som närmar sig. Gumma låter ganska sött tycker jag - men det låter äldre än tant. En gumma i mina ögon är en sådan som sitter i gungstolen med vitt hår, uppsatt i knut och stickar strumpor. Dessutom bakar hon bullar och delar ut godis till bybarnen. Hur kommer framtidens gumma att se ut? Ja inte stickar hon strumpor. Det är ett hantverk som börjar bli historia. Möjligtvis går hon omkring med "rulldator" med sladdlös uppkoppling mot internet. Tack och lov går tekniken fort framåt. Allt kommer att vara "tant och internetanpassat" med tanke på ålderdomens krämpor.
Jaja. Man blir ju faktiskt inte äldre än man gör sig. Och i regel känner man sig ju lika ung i sinnet som man alltid varit. En del visdom som lett till mer ansvarstagande och präktighet kanske har förändrat en del i sinnet. Det är när man tittat på gamla foton och i spegeln man inser skillnaden. Och sen var det ju det här med de grå som man lyckats dölja länge. Man har ju egentligen ingen aning om vilken ens riktiga hårfärg är längre.
Att vara ung idag verkar jobbigt. Så mycket sminkande och färgande och dietande trots att man som ung ser fräsch ut så måste minsta lilla skavank döljas. Den inre skönheten räknas inte. Och mycket kläder och skor måste man köpa och senaste mobilen måste man ha. Föruttsätter att föräldrarna är täta och likasinnade.
Ja nu är det ju även mammornas lott att försöka se ut som en syster eller kompis till sin egen dotter. Och det är ju inte ovanligt att när barnen växer upp så separerar föräldrarna och börjar skapa en ny familj. Det finns ju exempel på att både mor och dotter legat på BB samtidigt.
Nä hujedamej. Tur att man är lite gammeldags i tänket. Skall nu några år njuta av att barnen vuxit upp och klarar sig själva. Dags att bry sig om sig själv något år innan barnbarnen kommer. Väntar de lika länge som mig så blir det fem år att ladda mormor/farmor batterierna på.
Tro om man blir godkänd på den fronten? Jag blir nog tvungen att börja baka bullar när den dagen nalkas. Som liten var sonen sur på mig för att jag inte var som en vanlig mamma. – Jaha så jag då. Hur är en vanlig mamma då? Jo en vanlig mamma är en som är hemma och bakar bullar och hon är INTE i tidningen.
Till saken hörde att vi faktiskt alltid hade nybakade bullar hemma som en granntant kom och matade oss med. Ja och tidningen var det kanske lite för mycket med. Förruttom dessa krönikor var det ideela marknadsföringsprojekt för att rädda skolan, öka inflyttningen av barnfamiljer, byforskning mm. Och allt hamnade i tidningen. Ja även i TV.
Nu är det dock ganska lugnt på tidningsfronten. Men som sagt jag känner trycket på att när barnbarnen kommer en vacker dag är det dags att börja bullbaket. Tills dess skall jag börja styrketräna, meditera, promenera, gärna gå ner i vikt och utföra medicinsk yoga. Dvs – vara EGO soom numera är förkortningen på Egen God Omvårdnad.
Undra om barnbarnen tycker man är en vanlig mormor/farmor när man sitter och sjunger mantran och samtidigt utför yogaövningar med låååånga djupa andetag för att få inre och yttre frid och balans. Risken är att väl de vänder i dörren och vill åka hem.
Det är bara att inse att någon vanlig mamma har man inte varit och lär knappast bli det i framtiden heller. Bullarna känns ganska avlägsna. Men men man vet aldrig. Semlor har jag alltid varit svag för – så några sådana lär det nog bli i alla fall. Den som lever får se...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar