Dottern har nyss fyllt 20 år och man får lite smått panik över vad tiden och livet tog vägen. Jag funderade över vad jag själv gjorde när jag var i den åldern. Förruttom att jag jobbade mycket så var det alltid resor inplanerade.
När jag började tänka på alla dessa resor så hamnade jag på vinden och rotade fram gamla dagboksanteckningar och fotoalbum. Hittade en intressant pärm från 1984. Den handlade om när jag var ute och tågluffade i Europa med min kompis Gun. Vi var ute en hel månad. Det kostade bara 1285:-
Nu för tiden hör man sällan att ungdomen är ute och tågluffar. Inte så konstigt faktiskt. Världen har ju blivit så mycket råare och farligare.
Det var en resa som man alltid kommer att minnas. Första "riktiga" resmålet var Paris. Hade fått tips om att det fanns billigt boende i kvarteret Latino. Så efter en del sttrul hittade vi till slut dit. Kom snabbt underfund med att fransmännen inte var så sugna på att prata engelska... och vi kunde ju inte franska så det blev mycket kroppspråk istället.
Nu hade vi oturen att det visadae sig att det var något speciellt evenemang i Paris just detta dygn så precis alla boendealternativ var upptagna.
Ja vad gör man, kvällen börjar bli sen, man befinner sig i Paris och vet inte var man skall spendera natten. Vi hade naturligtvis tält med oss. Så vi bestämde oss för att ta Metron (tunnelbanan) till en slutstation och tälta någonstans i utkanten av Paris.
Vad vi inte visste var att det var sista tunnelbanan som gick för den kvällen. Och slutstationen var centrum. Hm... där stod vi på en slummig tunnelbanestation mitt i centrala Paris - mitt i natten. Jag lovar att de människor som fördrev sin tid där inte var de människor som vi ville tillbringa natten med. Så när det kom fram en arabisktalande man och undrade om vi hade någonstans att bo. Så var det ett självklart val att följa med honom istället för att stanna i tunnelbanan.
Han släpade med oss till ett slumkvarter till ett hotell där det kryllade av kackerlackor. Vad skulle vi göra? Vi hade liksom inga val. Var skulle vi ta vägen? Så vi tog in på hotellet. Men naturligtvis hade den arabisktalande mannen tänkt övernatta tillsammans med oss. Men det hade inte Monica tänkt. Så jag morskade till och började fösa ut honom. Det hade han nog inte förväntat sig och blev väldigt nervös av att befinna sig i underläge med två bestämda kvinnor från Sverige. Han fipplade till dörren så den råkade gå i baklås. TYPISKT!! Så fram ur mina gömmor tog jag en stor kniv. Då blev han så rädd så han bara skakade. Jag tog kniven och lirkade upp låset och föste ut karlen.
Naturligtvis funderade vi på att sticka därifrån... men eftersom vi inte hade lust att gå ut i slumkvarteren valde vi ändå att stanna kvar. Trots en sömnlös natt bland kackerlackorna och en baktanke om att mannen kanske skulle komma tillbaka med ytterligare sällskap så var det med facit i hand ett klokt val. Så nästa dag var det full rulle med att upptäcka Paris alla sevärdheter. Resan fortsatte sedan mot Portugal och sedan till Marocko. Åkte tåg 40 mil in i landet. Hamnade i Marrakesch där vi fick en smärre kulturchock för att sedan återvända och liftade hem längs hela Spaniens kust. Det kanske jag berättar om en annan gång när jag blir på nostalgiskt humör. Eller annars får ni komma hem över en kopp kaffe och läsa pärmen själva.
Fem år senare födde jag min nuvarande dotter. Men innan dess hann jag med att åka till Libanon och jobba i palestinska flyktingläger. Och nu tjugo år senare bor jag i en liten by i Höga Kusten och är på gång att stapla årets ved. Sonen har fått en läxuppgift att berätta på engelska hur han tror att hans liv ser ut om tio år. Skall bli spännande och se vad som kommer att stämma. Det är bara att börja invänta barnbarnen antar jag.
fredag 30 juli 2010
Vad är rikedom?
Jag har intervjuat några vänner om vad de anser att rikedom är. Ingen av dem förknippar rikedom med pengar. Alla gav svar som hade med livskvalitet att göra.
En av herrarna svarade:” Jo, har man ved för vintern och potatis i landet så är man väldigt rik. Några höns som pickar på gården och äter matresterna och ger ägg. De ger guldkant på tillvaron med omeletter, pannkaka, frukostägg o.s.v. Släng på några jordgubbsplantor och lite fiske så är livet perfekt”
En av damerna svarade: ” Rikedom är väl när man har ett rikt liv. Ett liv fullt av vänner man trivs med, en vettig sysselsättning och har råd med livets nödtorft. Sist men inte minst en älskande att dela sin vardag med”
Hm... inser att jag är väldigt rik. Vi har ved för flera år framåt i vedboden och för första gången på många år har vi ett skapligt potatisland på gång. Nu fattas bara hönsen.
Att leva på landet är rikedom, man har ju faktiskt möjlighet att få ett billigare boende och i och med det även lite mer pengar i börsen så man har råd att unna sig lite andra guldkanter.
Men det krävs en del arbete och kunskap. Efter att ha levt ensam i flera år och varit beroende av händiga män känner jag mig nu otroligt tillfreds att ha funnit en älskande att dela vardagen med.
Att ha vänner är också superviktigt. Tyvärr så bor mina närmaste vänner alldeles för långt borta. Men tack vare dagens teknik med mobiltelefoner och internet så funkar det ändå.
Det här ämnet är det lätt att bli lite djup i. Men det tål att tänkas på ibland. Man behöver påminna sig själv om att man skall vara nöjd med det man har. Och framförallt att lära sig njuta av nuet. För imorgon vet man aldrig vad som händer och vad man har.
För många förknippas rikedom med lycka, att vara glad, få skratta. Kort och gott : Humor.
Så jag satte mig ner och sökte lite mer information i ämnet. Hittade då ett intressant uttalande från en 22-årig kvinna: ” Jag tänder bara på rika män, de behöver inte ha humor, för humor betalar inga räkningar”
Tack och lov så diskuterar inte alla 20-åringar så.
På tal om det så är det i skrivandets stund dags att betala räkningar. Och jag är glad att jag kan betala dem trots att jag delar vardagen med en man som har massor av humor.
Hönorna tål att tänka på ett tag till. Jordgubbsplantorna har jag nog tänkt skaffa i samband med att altanbygget blir helt klart utvändigt. Fisket ja? Just nu är det fiskeförbud i närmsta sjö. Något utländskt turistföretag har fullkomligt dammsugit all fisk där för något år sedan.
Har precis kommit underfund med att strömming är en favoritmat. Så nu får ni som fiskar strömming och har över gärna dela med er av er rikedom.
En av herrarna svarade:” Jo, har man ved för vintern och potatis i landet så är man väldigt rik. Några höns som pickar på gården och äter matresterna och ger ägg. De ger guldkant på tillvaron med omeletter, pannkaka, frukostägg o.s.v. Släng på några jordgubbsplantor och lite fiske så är livet perfekt”
En av damerna svarade: ” Rikedom är väl när man har ett rikt liv. Ett liv fullt av vänner man trivs med, en vettig sysselsättning och har råd med livets nödtorft. Sist men inte minst en älskande att dela sin vardag med”
Hm... inser att jag är väldigt rik. Vi har ved för flera år framåt i vedboden och för första gången på många år har vi ett skapligt potatisland på gång. Nu fattas bara hönsen.
Att leva på landet är rikedom, man har ju faktiskt möjlighet att få ett billigare boende och i och med det även lite mer pengar i börsen så man har råd att unna sig lite andra guldkanter.
Men det krävs en del arbete och kunskap. Efter att ha levt ensam i flera år och varit beroende av händiga män känner jag mig nu otroligt tillfreds att ha funnit en älskande att dela vardagen med.
Att ha vänner är också superviktigt. Tyvärr så bor mina närmaste vänner alldeles för långt borta. Men tack vare dagens teknik med mobiltelefoner och internet så funkar det ändå.
Det här ämnet är det lätt att bli lite djup i. Men det tål att tänkas på ibland. Man behöver påminna sig själv om att man skall vara nöjd med det man har. Och framförallt att lära sig njuta av nuet. För imorgon vet man aldrig vad som händer och vad man har.
För många förknippas rikedom med lycka, att vara glad, få skratta. Kort och gott : Humor.
Så jag satte mig ner och sökte lite mer information i ämnet. Hittade då ett intressant uttalande från en 22-årig kvinna: ” Jag tänder bara på rika män, de behöver inte ha humor, för humor betalar inga räkningar”
Tack och lov så diskuterar inte alla 20-åringar så.
På tal om det så är det i skrivandets stund dags att betala räkningar. Och jag är glad att jag kan betala dem trots att jag delar vardagen med en man som har massor av humor.
Hönorna tål att tänka på ett tag till. Jordgubbsplantorna har jag nog tänkt skaffa i samband med att altanbygget blir helt klart utvändigt. Fisket ja? Just nu är det fiskeförbud i närmsta sjö. Något utländskt turistföretag har fullkomligt dammsugit all fisk där för något år sedan.
Har precis kommit underfund med att strömming är en favoritmat. Så nu får ni som fiskar strömming och har över gärna dela med er av er rikedom.
torsdag 3 juni 2010
Se möjligheterna istället för problem och bli en framgångsletare
Då har man varit på en föreläsning med Bosse Angelöw i positivt tänkande och fått lite nya perspektiv på livets motgångar. Mitt i allt elände finns alltid något positivt. Och det är det som man skall lägga fokus på.
Så med gott mod åkte jag hem efter föreläsningen och bestämde mig för att sluta klaga, vad händer jo bilen går sönder... hm. Egentligen är det väl inte att klaga att berätta att bilen är sönder. Även om det känns tungt. Det är ju bara fakta. Men bilar går i regel att reparera och då blir bara livet lite krångligare dessa dagar innan det är åtgärdat. Och det kunde naturligtvis varit värre. En bilolycka med personskador tex. Detta "tänk" är en sk förstärkning av det negativa som faktiskt får oss att tycka att det inte var så farligt ändå.
Så om nån är arg på dig kan du ställa frågan. Varför är du inte ännu mera arg på mig än du är? Alltså det måste finnas nåt positivt som gör att det inte är värre. Detta är en styrkeanalys.
Hur mår du just nu på en skala 1-10. Kanske fem. Varför var det inte en trea? Svaret på den frågan kan bara vara positiv. Om du inte ändrar dig och tar en trea istället förstårs.
Ett klassiskt exempel på tålamod är när man för tusende gången snubblar över tonåringens skor som står precis innanför dörren. Tänk att det kan vara så svårt att ställa dem åt sidan eller i skostället. Hur skall man tänka rätt då? Jo han hängde ju faktiskt upp jackan. Den kunde ju också legat där på golvet. Du tar mod och ett djupt andetag för att gå in i tonåringens rum och säger: "Vad bra att du hängde upp jackan". Tonåringen ser totalförvirrad ut och fattar knappt vad du säger. På golvet ligger kläder och saker i en enda röra. Du backar ut och försöker förtvivlat hitta en positiv tanke. "Hela garderoben på golvet är väl ingenting, tur att han inte är ute och rånar gamlingar istället"
Titta på nyheter är sällan uppmuntrande. Där matas vi bara av elände och elände. Ibland inleder de med ett sött djurreportage på en minut där de visar fågelungarna som kläckts utanför TV-redaktionens fönster eller liknande. Det är det som skall få oss att återfå hoppet om en trygg framtid, detta hopp raseras snabbt under kommande kvarts nyhetssändning.
Har du fastnat i ett negativt tankemönster och bara ältar problem så måste du hitta tillbaka till möjligheterna igen- Ett bra sätt är att varje kväll fundera över det som fungerat bra eller det guldkorn som gjort att du kännt glädje under dagen. Skriv gärna ner det på pränt och sammanfatta det sedan till veckans höjdpunkter. Ett perfekt samtalsämne att ta upp sista timmen på jobbet på fredageftermiddag eller hemma vid köksbordet kanske. Se framför dig den förvånade kompisen som är på besök när du ber henne att berätta om veckans höjdpunkt.
En del konkreta tips på hur du kan utveckla strategier för att klara problem är att:
Påverka det du kan, Undvik problemet om du kan samt försök ändra förhållningssätt. Det du ej kan ändra på men som ändå gör dig sömnlös. Det är i regel bara du som mår dåligt av det.
Hur minskar man klagandet då?
Jo försök lägga fokus på lösningar, koncentrera klagandet till speciella tider, kanske ha en speciell klagoplats. Varför inte införa en klagomur som i Jerusalem där vi kan skriva våra klagolappar ? Viktigt att komma ihåg att ha önskemål om förbättringar inte handlar om att klaga. Det handlar om engagemang. Den som har förmågan att se risker och möjligheter inser även sina styrkor och begränsningar. Det är en sann realistisk optimist. Det är nog en sån vi alla vill vara.
Så med gott mod åkte jag hem efter föreläsningen och bestämde mig för att sluta klaga, vad händer jo bilen går sönder... hm. Egentligen är det väl inte att klaga att berätta att bilen är sönder. Även om det känns tungt. Det är ju bara fakta. Men bilar går i regel att reparera och då blir bara livet lite krångligare dessa dagar innan det är åtgärdat. Och det kunde naturligtvis varit värre. En bilolycka med personskador tex. Detta "tänk" är en sk förstärkning av det negativa som faktiskt får oss att tycka att det inte var så farligt ändå.
Så om nån är arg på dig kan du ställa frågan. Varför är du inte ännu mera arg på mig än du är? Alltså det måste finnas nåt positivt som gör att det inte är värre. Detta är en styrkeanalys.
Hur mår du just nu på en skala 1-10. Kanske fem. Varför var det inte en trea? Svaret på den frågan kan bara vara positiv. Om du inte ändrar dig och tar en trea istället förstårs.
Ett klassiskt exempel på tålamod är när man för tusende gången snubblar över tonåringens skor som står precis innanför dörren. Tänk att det kan vara så svårt att ställa dem åt sidan eller i skostället. Hur skall man tänka rätt då? Jo han hängde ju faktiskt upp jackan. Den kunde ju också legat där på golvet. Du tar mod och ett djupt andetag för att gå in i tonåringens rum och säger: "Vad bra att du hängde upp jackan". Tonåringen ser totalförvirrad ut och fattar knappt vad du säger. På golvet ligger kläder och saker i en enda röra. Du backar ut och försöker förtvivlat hitta en positiv tanke. "Hela garderoben på golvet är väl ingenting, tur att han inte är ute och rånar gamlingar istället"
Titta på nyheter är sällan uppmuntrande. Där matas vi bara av elände och elände. Ibland inleder de med ett sött djurreportage på en minut där de visar fågelungarna som kläckts utanför TV-redaktionens fönster eller liknande. Det är det som skall få oss att återfå hoppet om en trygg framtid, detta hopp raseras snabbt under kommande kvarts nyhetssändning.
Har du fastnat i ett negativt tankemönster och bara ältar problem så måste du hitta tillbaka till möjligheterna igen- Ett bra sätt är att varje kväll fundera över det som fungerat bra eller det guldkorn som gjort att du kännt glädje under dagen. Skriv gärna ner det på pränt och sammanfatta det sedan till veckans höjdpunkter. Ett perfekt samtalsämne att ta upp sista timmen på jobbet på fredageftermiddag eller hemma vid köksbordet kanske. Se framför dig den förvånade kompisen som är på besök när du ber henne att berätta om veckans höjdpunkt.
En del konkreta tips på hur du kan utveckla strategier för att klara problem är att:
Påverka det du kan, Undvik problemet om du kan samt försök ändra förhållningssätt. Det du ej kan ändra på men som ändå gör dig sömnlös. Det är i regel bara du som mår dåligt av det.
Hur minskar man klagandet då?
Jo försök lägga fokus på lösningar, koncentrera klagandet till speciella tider, kanske ha en speciell klagoplats. Varför inte införa en klagomur som i Jerusalem där vi kan skriva våra klagolappar ? Viktigt att komma ihåg att ha önskemål om förbättringar inte handlar om att klaga. Det handlar om engagemang. Den som har förmågan att se risker och möjligheter inser även sina styrkor och begränsningar. Det är en sann realistisk optimist. Det är nog en sån vi alla vill vara.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
