Förälskad på äldre dar

Att bli förälskad som ung är så lättsamt, det är i regel ingen man måste ta hänsyn till, man har i stort sett bara sig själv att tänka på. Att bli förälskad på "äldre" dar är helt ofattbart. Man upplever allt på ett mycket mognare sätt.

Det som kan vara krångligt är att det i regel finns så många som man vill ta hänsyn till. Barn som reagerar på olika sätt.När föräldrar separerar blir det en stor förändring i livet för alla berörda och barnen har inga val de måste bara anpassa sig till situationen.

Det är en stor sorg som alla måste gå igenom. Barnens högsta önskan är naturligtvis att det skall bli bra mellan mamma och pappa igen.Men det är inte ofta det fungerar igen.

Sedan kommer nästa pärs, när föräldrarna träffar en ny partner.Jag har sedan ca ett år tillbaka träffat någon som betyder väldigt mycket för mig. Jag frågade mina barn vad de tyckte om det hela. Min söta dotter svarade då: "om du mår bra mamma, då mår vi också bra". Gissa om de orden värmde. Tiden gick och det började bli dags att bestämma sig för om man ville bygga en framtid tillsammans.

Att ha ett förhållande på äldre dar leder i regel till att man vill något mera, leva ett normalt liv, uppleva vardagen tillsammans. Sluta att träffas bara nån gång ibland där den ena parten alltid känner sig som en gäst.

När man börjar bli uppåt 50 år så har man ju inte hela livet framför sig längre, utan man vill ta vara på den tid som finns kvar.

Ännu en gång pratade jag med barnen om en ev ihopflytt. De tyckte bara det skulle bli kul med lite mer folk runtomkring sig.

Dottern är så pass vuxen nu att hon i stort sett flyttat hemifrån. Hon är bara hemma några dagar i månaden. Hon är beredd att "ge bort sitt rum" till den som kan behöva det bättre än henne. Hon kräver bara en säng och en dataplats. Hon hade bara ett speciellt önskemål i sammanhanget - Att vi skulle ha en TV där man bara kan se på filmer.

Sängplatser finns, det lovar jag och vi kan ordna fler om det skulle behövas."Finns det hjärterum så finns det stjärterum" - brukar man ju säga.

Helst av allt skulle man vilja börja om i ett nytt hus, på ett nytt ställe, där det är lika nytt för alla, där alla fick ett helt eget rum. Men verkligheten är inte riktigt sån. Då skulle det behövas 6-7 rum och kök. Hur många sådana hus finns det till salu? och vad kostar det? Och tiden går så fort. I ett nafs är barnen utflugna och då kan ju inte två personer bo ensamma i ett sådant hus.

Vad man än gör så är det omöjligt att alla skall känna sig nöjda.
Men en sak är säker.: "Om föräldrarna mår bra så mår också barnen bra"