Årets första krönika

När ni läser det här så har både jul och nyår passerat. Jag hade tydligen varit snäll för jag fick faktiskt några julklappar. KärleksNissen hade stora bekymmer över vad han skulle köpa. Jag sa att jag skulle vilja ha en bukett med röda tulpaner med tallriskvistar. Men nej sånt kan man ju inte köpa, bortkastade pengar, de vissnar ju efter ett par dar. Okej då. Jag behöver spånskivor till väggarna på altanen. FNISS FNISS. Jag riktigt såg synen framför mig när han skulle slå in de paketen och lägga dem under granen. De paketen skulle ta upp hela golvet.
Han är praktisk och händig och vet vad som fattas i mitt hus. SÅ det blev en ficklampa. Inte vilken ficklampa som helst inte. En riktigt rejäl doning. Stor och tung med strålkastaregenskaper. Ja den är nästan lika tung som min motorsåg. Men den är laddningsbar.

Jag har redan fått användning för den. Katten sprang ju bort några dygn så när grannen hörde lidande kattyl från min ladugård så bar det ut med ficklampan. I övrigt ligger jag och håller den mot min barm i väntan på att KärleksNissen skall komma åter. Blinkar lite lätt då och då så grannarna undrar vad som är på gång. De har nu förstått att det är ”kärlekstrånarblinkning”

Av barnen fick jag ett vinställ för 3-liters vinboxar. En digitalvariant där man bla kan se hur många glas man tagit. Inte så tokigt faktiskt, då har man koll på hur mycket man häller i sig. De hade även köpt ett vinställ till sin pappa (mitt X). Dock bara för en flaska. SÅ de måste anse att i det här huset dricker vi 3-litersdunkar och hos pappa dricker man vanliga 75 cl flaskor.

Ibland kan man hitta fyndiga saker att köpa till present. Förra året köpte jag en perkulatorknopp till KärleksNissen. Hans hade varit trasig en längre tid. Han hade gjort någon provisorisk tejpning. Själv stod jag och höll fast den trasiga knoppen under hela kokningsprocessen så det inte skulle spruta vatten/kaffe i hela köket. SÅ det var en välbehövlig julklapp och tydligen inget han kom på att köpa själv. Samma år fick han även några förpackningar med gelatin. Det var lite udda present. Men jag visste att det skulle behövas inom en snar framtid. Det används nämligen för att få bättre konsistens när man gör hemlagad räkmix till akvariefiskar.

I år var det däremot lite idétorka. Det fick bla bli ett sockerpaket. Han förbrukar en hel del sånt. Nytta med Nöje. Det skulle ju ändå inhandlas. Han fick lite annat matnyttigt också. Men det förtäljde inte denna krönika. Någon hemlighet måste vi ju få ha för oss själva.

Sen var det nyår och funderingar på nyårslöften. Som alltid kommer tanken farande om att leva och äta sundare. Men ack och ve så tråkigt. Det känns mest som ett nödvändigt ont.
Hittade några tips på enkla vanor att införa som man kanske skulle försöka leva upp till:

Dricka fem glas vatten om dagen
Äta ett äpple om dagen
Äta tre fullkornsmackor/dag
Ladda med B och C-vitamin (exv havregryn, mjölk, banan och apelsin)
Njut av en god frukost med ovanstående löften, så kommer du att må bättre, hålla vikten, bli mindre trött, slippa huvudvärk och påsar under ögonen samt kanske undvika hjärt/kärl sjukdomar

En roligare tanke på nyårslöfte är att jag skall ta mig i kragen och kontakta lite gamla vänner/släktingar och andra människor som passerat. Det finns en hel del som man kan hälsa på eller bjuda hem eller bara surra bort en stund i telefon med.

Började redan idag, tänkte bjuda hem en utflyttad granne på glögg och pepparkakor med ädelostdipp. Men tyvärr fick jag inte tag i henne, men det var ju ändå tanken som räknades. Och vem vet det kanske hinner gå fler glöggtåg… Så ikväll får jag nöja mig med att blinka med ficklampan. Ja man får ju inte roligare än man gör sig. Och lugnare och lättare är det, än att starta motorsågen. På tal om den, så är det några som undrat om jag klarade motorsågskörkortet. NATURLIGTVIS. Jag hade ju fått ett coachråd: ”Tro och handla som om det vore omöjligt att misslyckas” Så då fixade jag det med nöd och näppe… och fick ha äran i behåll.