onsdag 19 augusti 2009

Livet på landet



Sommar sommar sommar… orden klingar ljuvligt. Vad förknippar man med sommar egentligen? Sol och värme och ljusa nätter. Gå barfota i gräset eller på klipporna och att få bada.

Att leva på landets med dess idyll - djur och natur direkt utanför dörren. Visst låter det härligt?
Tanken är god, verkligheten något annat. Djur innebär även en hel del småkryp som tex. flugor. Vi har haft några perioder med otroligt mycket flugor. Inga vanliga flugor… utan en mindre sort som är så ettriga och som kommer flockvis. Attack attack attack. Under en av dessa perioder fick jag besök av min kusin och hennes man.

Jag hade dukat så vi skulle äta lunch på min nybyggda och nymålade veranda. Mysigt – trodde jag. Men när flygorna attackerade så var det knappt att vi kunde äta. De var överallt. Att öppna munnen och avnjuta den goda kantarellsoppan var inte att tänka på. Öppnade man munnen flög de in. Tog vi bort locket på soppterinen så var de där. Det slutade med att vi var tvungna att flytta hela matbordet ut på gräsmattan för att få äta i lugn och ro.

Där satt jag med en desperat blick och tittade på mitt jättealtanbygge. 40 kvm som hittills kostat ca 100 000:- Herre Gud skulle vi inte kunna använda den???

Om det nu var så mycket flugor utomhus på verandan, vad tror ni det var inomhus? Det var bara att åka till lantmannaaffären och införskaffa flugfångare… I vanliga fall när man pratar flugfångare tänker man på en liten remsa man hänger i taket. Glöm det. Nu pratar vi kvantitet - stora flak - storlek dubbla A4- med något lockande klet på. Sådana brukar man tydligen ha i ladugårdar och stall. Dessa placerades sedan ut på strategiska platser – främst i köket. Fångsten var god. Under några dygn var det hundratals flugor som pinats ihjäl genom att ha fastnat där.

Lyckan var fullkomlig. Det fanns något som funkade skapligt. Vi slapp slå ihjäl alla för hand.
De stackars besökanden som dök upp ibland tittade på fasa på dessa späckade ”flugark”. En ganska osmaklig syn.

Några av besökarna var så nyfikna så de bara reflexmässigt frågade: ”Vad är det här?” och i samma andemening la de handen på arket – och fastnade naturligtvis.

På ett av köksskåpen ovanför diskbänken hade jag märkt att där verkade flugorna ha ett tillhåll så där satte jag ett lite mindre ark som jag klippte till. Men där lutade sig min KärleksNisse flera gånger och fastnade med håret, vilket innebar att en hel del döda flugor hamnade i hans hår. Den blev vi tvungen att flytta förstås.

Kattmaten var också ett populärt tillhåll. Så där sattes ett ark. Katten fastnade där tre gånger. Sista gången fastnade hela svansen. Så för tillfället ser svansen ganska skållad ut.

Oj vad är det som händer nu då? Det är ett oherrans liv inne på min inglasade altan. Måste genast gå och kolla vad det är.

En kvart senare:

Det var ”bara” en skata som råkat förvilla sig in där och den hittade inte ut samtidigt som den blev jagad av katten. Efter många om och men hade jag fått upp altandörrarna så han kunde flyga ut igen.

Härommorgonen när jag kom från jobbet stod grannens får och tuggade i sig hela min persiljeodling…

Ja visst är sommaren och livet på landet härligt - överraskande och annorlunda med alla djur och bihang..

1 kommentar:

Linda sa...

hejhej! :D nu har ja börjat blogga igen, så blir att följa din blogg dagligen igen nu ;p haha