Nostalgi

När man kommer i medelåldern börjar man se tillbaka till sin barndom, man börjar undra hur det blev med gamla klasskamrater, och släktinga . Man ser sina rötter med nya ögon. En del börjar släktforska och en del söker upp avlägsna släktingar.

Nu kan man ju på ett enkelt sätt hitta en del människor på Internet. För en tid sedan blev jag kontaktad av en släkting i Bollnäs. Hon heter Carina. Jag är inte riktigt säker på släktbandet. Min farmors mosters barnbarn – tror jag att det blir. Hur som helst. Min pappa fick vara hos dessa släktingar i Bollnäs under sin barndom och sedan även jag.

Denna Carina hittade ett par hjortronörhängen gjorda av cernitlera i en låda och började fundera vad de kom ifrån. Efter många om och men fick hon veta att de var gjorda av mig och kommit till Bollnäs via mina föräldrar.

Dessa örhängen fick henne att komma ihåg så många minnen och helt plötsligt började hon undra hur det var med mig och vad jag gjorde nuförtiden. Hon fick via Internet tag på på både min blogg och mina krönikor. Hon tänkte då skriva några rader i min gästbok – men insåg att hon hade så många gamla minnen att berätta för mig att det istället blev ett långt brev som hon skickade mig via mail. Och även jag fick mig en nostalgitripp.

Vi var i regel där på somrarna för att pappa skulle hjälpa till att ta in hö. I samband med det var det alltid roliga skördefester. Carina var några år yngre än mig och hon såg upp till mig. Jag var ouppnåelig. Hon minns avundsjukt att jag hade en fin jeansjacka och under den en stickad fiskartröja. Jag fick följa med släktens äldre killar på dans, åka med dem på moped. Men hon fick stanna hemma. Hon var ju för liten.

Jag virkade massor därför började hon också virka. Jag skrev dikter och då började även hon skriva dikter. Hon berättade att när hon var 11 år så fick hon vara med i Ulf Elvings radioprogram: ”Upp till tretton”. Då läste hon upp sina dikter och berättade att det var jag som inspirerat henne till denna diktskrivning.

Även hennes storebror hade skrivit en dikt till mig och om mig. Den var söt så den får ni ta del av här:

Att virka är att lirka
Tråden upp och ner
Och runt och runt i öglor
Och så trasslar det sig mer
Men du som är så händig
Du gör det till en duk
Om jag skulle försöka
Så skulle jag bli sjuk.


Ja tänk vad ett par hjortronörhängen kan sätta igång tankar och minnen.
Man borde verkligen ta sig i kragen och åka till Bollnäs och träffa sina släktingar och återuppleva gamla minnen. Det måste jag sätta upp på min framtida ”Att göra lista”