Fettisdag

Då var det dags igen för semlor. I år har jag hunnit med en hel del redan på den fronten. Idag blev det två. En på jobbet. Var där på möte och sedan en hemma. Hade bjudit in några bekanta. Älsklingen hann komma förbi en sväng och äta en också. Runda glada jag som inte borde äta någon. MEN DET ÄR JU FÖR MUMMIGT!!!

Lite Semmelhistoria

Namnet kommer från det latinska namnet för fint vetemjöl, simila (det finaste vetemjölet).

Enligt Svenska Bageriförbundet sätter den genomsnittlige svensken i sig fyra-fem semlor per säsong.

Ursprung: En typ existerade under romarriket. Romarna introducerade denna kulinariska uppfinning i Germanien, i tyska urkunder från medeltiden återfinns ordet semala.

När semlan kom till Sverige
I Gustav Vasas bibel från 1541 kan man läsa om tackoffer i form av "bakade semlokakor blandade med olio".

Semlan som statussymbol
Detta utsökta bakverk var från början högreståndskultur och inget for vanligt folk. Det berodde bland annat på att fattigt folk inte hade råd med vitt vetemjöl.

Regionala skillnader
På 1700-talet uppstod regionala skillnader i ätvanorna. I södra Sverige åts semlorna på fastlagsmåndagen (bullamåndag), medan de i övriga landet åts på fastlagstisdagen (fettisdagsbullar). Norrlänningar särskiljer sig genom att gärna äta semlan som efterrätt till bruna bönor och fläsk, medan man i övriga landet tar den till kaffet.

Utvecklingen
Under namnet hetvägg, en försvenskning av tyskans heisse Wecken (varma kilar), introducerades bullarna med killiknande form, for att få bättre rum på botten av en kastrull, där de mandelfyllda bakverken före servering kokades i mjölk. Under 1800-talet började man äta dem utan föregående kokning, men med mjölk, socker och kanel. Det var först vid sekelskiftet som den moderna semlan med vispgrädde under locket lanserades av yrkesbagare och konditorer.

Det katolska ursprunget
Semlan, eller fastlagsbullen, fortfarande det namn som används i södra Sverige, hör intimt ihop med den katolska fastan. Fastlagen föregick den 40 dagar långa fastan och bestod av fastlagssöndagen, bullamåndagen och fettisdagen. Man samlade på sig fett genom att käka semlor inför fasteperioden.
Den livsfarliga semlan
Kung Adolf Fredrik, Gustav III:s farsa, dog delvis på grund av en överdos av semlor, eller hetvägg, som de kallades då. I Bulletinen från den 12 februari 1771 står det: "Hans Maj:ts dödsfall har skett av indigestion av hetvägg, surkål, kött med rofvor, hummer, kaviar och champagnevin."

Semlor i litteraturen
Den läspande, därav uttalet "temlor", mästerdetektiven Ture Sventon, åt massor av semlor i Åke Holmbergs ungdomsböcker och inköpen skedde alltid på Konditori Rosa: "landets enda fackmässigt skötta konditori", enligt mästerdetektiven.

Rekordsemlan
Bagare i Alingsås bakade största semlan till Bullfesten den13 februari 1996. Den var 113 cm i diameter och vägde ca 60 kg, med grädde och mandelmassa 134 kg. Denna jättelika semla finns upptagen i Guinness rekordbok.

Källa: Aftonbladet