Ett steg i rätt riktning

Nyss hemkommen från en promenad med stavar. Har faktiskt fått till tre 30 min promenader denna vecka. Dvs intjänat 6 bonuspoäng. De är dock redan förbrukade på vinfronten. Så nu blir det vatten i helgen. Lämplig dryck när man skall jobba.

För några år sedan var jag med i en hälsotävling. "Ett steg i rätt riktning" var namnet på den. Den innebar att Kramfors Kommun erbjöd sina anställda att i tävlingsform förbättra konditionen. Naturligtvis blev jag inlurad att delta i denna tävling. Vi var fyra nattarbetande själar som under ca 3 månader skulle försöka oss på att förbättra konditionen och vår lagpuls.

Jag skrev då följande krönika:

I sista minuten, ca 5 min innan sista anmälningsdag gick till ända faxade vi in vår anmälan. Det fanns inte mycket utrymme för fantasi vad gällde lagnamn. Det blev "Nattfjärilarna". Mycket passande vad gällde arbetssituationen men i detta konditionssammanhang när i alla fall jag känner mig som en flodhäst så kändes det inte så passande.

Jag antar att det är jag som är den som har störst chans att förbättra min puls med tanke på vad jag sysslat med de senaste åren. Spenderat alldeles för mycket tid framför datorn och dragit på mig en del övervikt.

Lagtävlingen började med en konditionstest för att räkna ut en lagpuls. Den gjordes på Ådalshallen. Testledare Tomas verkade bekymrad över mig och min hälsa. Inte nog att pulsen var alldeles för hög. Jag har ju ont i fötter och knän också. Så jag hade stora svårigheter att lyfta ett ben.

Han gav mig goda råd och föreslog att jag skulle börja simma. Det var ju snällt att ge mig några goda råd. Men då såg jag riktigt synen framför mig av flodhästvarianten... Man kan ju förstås sätta på sig badmössa och simglasögon så att ingen känner igen en. Synen blir då ändå värre - En flodhäst med badmössa och simglasögon.

På testen fick vi väldigt hög lagpuls. Den sämsta hittills. Men då hade inte alla lagen testats ännu. Förutsättningen att kunna förbättra vår puls är alltså stor.

Vi är väl två i laget som tillhör de mindre hurtiga, sen har vi hon som drog in oss i detta som alltid är på språng, så man får dåligt samvete bara man ser henne. Den fjärde delar tidningen alla nätter hon är ledig och springer i 33 trappuppgångar och tränar diverse mellan varven.


Nu är vårt lag lite utspridda i kommunen, vi bor ej på samma ställe, vi jobbar väldigt oregelbundet. Kvällarna är späckade av barnens aktiviteter och diverse möten. Detta innebär att vi inte direkt tränar tillsammans. Men när vi jobbar natt tillsammans så får vi peppa varandra. På jobbet har jag dessutom hittat en motionscykel som jag bestigit några gånger om tid har funnits.

Vi kämpar på. Mitt mål har blivit att promenera stavgång minst 30 min/dag. Men vissa dagar har det NATURLIGTVIS funnits många bra orsaker för att slippa.

Ju längre tiden går desto mer beroende blir man av dessa promenader. Att man dessutom tappat några kilon på vägen är bara ett plus i kanten.

Några väl valda ord från en haltande flodhäst som förväntar sig att våga ta ett offentligt bad i framtiden.