lördag 2 februari 2008

Ibland kan man hålla sig för skratt

Jag är i grunden en glad människa med lätt till skratt. Men just nu kan jag hålla mig för skratt. Det vill jag lova. Jag är nämligen en av dem som fortsätter höja statistiken av sorkpestdrabbade i Västernorrland.

Förra året var det enligt statistiken rekordår med 387 fall, året innan 47. Så nu är jag med och skall slå Västernorrlandsrekordet för 2008.

Att de där små gnagarna, som själva minsann inte blir sjuka, springer omkring bland vedtravar, uthus och lövhögar och sprider sin pestiga avföring och urin, lyckas få människan på fall. Otroligt men sant. Inte ens katterna blir smittade.

Och tänk vad det finns många snälla och förstående människor som berättar om alla drabbade de känner som varit sjukskrivna månad ut och månad in. De flesta verkar ha blivit inlagda på sjukhus med dialys, hjärtsvikt mm. Precis den information man vill höra när man ligger här i feberfrossa och har ont överallt och man bara väntar på att njurarna kanske skall sluta att fungera.

Tack och lov så har man någon slags avstängningsmekanism när det gäller sjukdom och elände samt en stor dos överlevnadsinstinkt.

Sjukdomen i sig är ungefär samma symtom som en vanlig influensa och går över inom ett par veckor om inga komplikationer tillstöter. Tyvärr verkar komplikationer VÄLDIGT vanliga. Men nu lever jag ändå på hoppet att jag snart är frisk och att den mest kritiska perioden är över. Men då har alla gjort klart för mig att jag måste förbereda mig på att vara trött och orkeslös lång, lång lång tid efteråt.

Det är väl läge att gå på sparlåga under våren för att sedan ta itu med nya vedhögar som skall staplas och sedan pestsmittas. Det är ingen risk att man får någon hjälp av nära och kära. De kommer att vara livrädda att ens titta åt vedhögen. Själv skall man tydligen bli immun för resten av livet när man haft sjukdomen, så det är bara att ensam - tuta och köra.

Läste någonstans att 16% av alla jordbrukare Norr om Dalälven haft sorkpest. I södra Sverige finns den inte över huvudtaget.

Ett annat intressant symtom är matlusten. Det sista som jag blir av med är när jag mår dåligt är matlusten, men nu har jag verkligen fått känna hur det känns. Både på gott och ont. Kilorna fullkomligt rasar… så det är väl en av de stora fördelarna med det här. Fast nog hade det varit att föredra en annan bantningsmetod. En mindre smärtfri metod. Men man får vara glad åt det som erbjuds.

Vill du läsa mer om sorkpest? LÄS HÄR >>

Inga kommentarer: